INGEBORGS RESA EFTER DÅDET
GÄSENE TINGSHUS, LJUNG
Ingeborgs rättegång ägde rum i Gäsene tingshus. Hon straffriförklarades här den 3 september 1929.
​
Efter ett dekret utfärdat av dess Kungliga Majestät år 1774, började bönderna i Ljungs härad att bygga Gäsene tingshus under ledning av bonden och kronolänsman Nils Lundgren från Bodagärde i Vesene socken. Två år senare stod byggnaden klar och den första rättegången kunde hållas. År 1823 byggdes övervåningen till, med plats för en större sessionssal och två rum för domare och nämndemän. Vid reparationen 1898 uppfördes en glasveranda i två våningar. Ända fram till i början av 1940-talet fick häradets manliga tjugoåringar inställa sig i tingshuset för mönstring.
​
Tingshuset, som var i bruk fram till 1947, överlevde tre rivningsbeslut av kommunfullmäktige tack vare engagerade hembygdsvänner och är idag kulturminnesmärkt.
FÅNGTRANSPORT
Den här vagnen användes för fångtransport på sträckan
Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga mellan åren 1868 och 1930.
​
Fångvagnen finns med i romanen, men det är inte med säkerhet fastställt att Ingeborg faktiskt åkte med den till Vänersborgs straffängelse. Vagnen finns bevarad på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle sedan 1935.
​
VÄNERSBORGS STRAFFÄNGELSE
Ingeborg häktades och fördes till Vänersborgs straffängelse morddagen den 22 mars 1929 kl 22.10.
​
Sveriges första fängelser byggdes i mitten av artonhundratalet för att ersätta de gamla tukt- och spinnhusen. Tanken var att varje län skulle ha ett eget cellfängelse.
​
Vänersborgs straffängelse, som numera är ombyggt till bostadsrätter, ligger ett stenkast från järnvägsstationen i Vänersborg.
VÄXJÖ KVINNOFÄNGELSE
Vid första rättegången den 5 april 1929 beslutades att Ingeborg skulle sinnesundersökas. Undersökningen utfördes av Doktor Goldkuhl på Växjö kvinnofängelse den 30 juni 1929.
​
Undersökningens uppgift är trefaldig: För det första att bestämma sinnestillstånd vid tidpunkten för brottet, för det andra att bedöma det aktuella vårdbehovet, och för det tredje att ge en prognos över brottslingens framtida farlighet för sig själv och samhället. ---
Strafflagens 5:5 och 5:6:e paragraf talar om avsaknad av ’förståndets bruk’ resp ’förståndets fulla bruk’. Läkaren gör här en närmast bokstavlig undersökning utifrån lagtexten; har brottslingen förmåga att begripa det förbjudna, det klandervärda, det omoraliska i brottsliga handlingar eller inte?
Utdrag ur "Sanningen om brottslingen - Rättspsykiatrin som kartläggning av livsöden" av Mats Börjesson (Stockholm 1994).
​
Växjö kvinnofängelse är idag ombyggt till bostadsrätter.
RESTADS SJUKHUS, VÄNERSBORG
Den 1 april 1930 skrevs Ingeborg in på Vänersborgs hospital och asyl som samma år bytte namn till Restads sjukhus. Hon försöksutskrevs redan den 5 november 1931, men kom att tillbringa långa perioder av sitt liv på sjukhuset av och till fram till sin död den 15 september 1978.
​
Restads sjukhus är ritat av Axel Kumlien, arkitekten bakom hälften av de svenska sjukhusen från nittonhundratalets början. Han trodde att en vacker miljö skulle bidra till patienternas tillfrisknande och ville ”bemöda sig om att giva byggnaden all den värdighet och all den bekvämlighet som den erhåller trots att den var ämnad till boning för fattiga sjuklingar.”
​
Restads sjukhus används idag som företagslokaler och flyktingförläggning.