UTDRAG UR DRÖMMEN OM CHICAGO
Elsa Andersson föddes i Vesene församling i Västergötland den tredje augusti 1898 som yngst i en syskonskara av fyra barn. Hennes storasyster Ester var redan åtta år då hon föddes och bröderna Artur och Holger var fyra respektive två år. Elsas föräldrar Emma och Efraim var jordbrukare och Elsa växte upp på en gård om femtionio hektar, en av byns största.
Det svartvita ångfartyget var inköpt från Skottland av Svenska Amerikalinjen och hade trafikerat sträckan Göteborg – New York i drygt fem år. Elsa hade aldrig sett något liknande och kände hur modet sjönk. Hon var inte längre lika morsk som hon låtit påskina före resan. Farkosten var minst dubbelt så bred som ladugården där hemma och över tre gånger så lång.
Utsikten över Michigansjön fick hennes få kvadratmetrar att verka fler. Laura hade berättat att den var en av världens största sjöar, tio gånger större än Vänern. Om hon tryckte näsan mot rutan kunde hon med lite god vilja även skymta lönnarna som bredde ut sig i parken.
”Nu går vi till fotografen! Du måste skicka en bild till dina föräldrar i nästa brev, annars kommer de inte att känna igen dig när du åker hem och hälsar på.”
Elsa ville gärna ta ett fotografi – ateljéerna i Chicago hade många vackra fonder att välja mellan – men hon skulle inte våga skicka hem det. Om hon någon gång reste tillbaka till Sverige på besök skulle hon se till att håret hann växa ut först.
Vägg i vägg med väntsalen ligger centralstationens bokhandel. Elsa får ett infall och går in. I högen med realisationsvaror hittar hon vad hon letar efter: Ett halvfranskt band i skinnimitation från Åhlén & Åkerlund. Hon bläddrar i den tunna boken och ser att Ester skriver om såväl flappers som fru Myhrman och herrskapet på Astor Street. Tänk om det står något om Elsa också!